Arkiv för januari, 2009

Få tag på smaskiga saker

Det är svårt nog att komma på vad man har lust att se för serie, spela för spel osv. Men när man väl kommit på det kan det också vara lite småkrångligt att få tag på sakerna. Har man dessutom en begränsad ekonomi som de flesta av oss har kanske man inte har lust att betala hundralappar i frakt på något man köpt till överpris på Ebay. Så nu tänkte jag bidra med några tips för websidor som gör livet lättare. Alla saker går säkert att få tag på om man söker runt på en massa torrent-sidor med men jag försöker hålla det här så enkelt som möjligt.

Spel

Det är dyrt och svårt att få tag på äldre spel. Nya spel finns att få tag på nästan överallt men bara efter ett par år har de nått sitt bäst-före-datum och har man då missat att spela det så är det kört. Du måsteköpa gamla, dyra, dammiga konsoler som ingen minns namnen på. TurboGrafx-16 kommer ju alla ihåg menar jag. Hårdvaran fungerar dessutom ofta dåligt. Då kan det vara skönt att bara kunna spela spelen på en vanlig PC istället. Jag har en USB-handkontroll jag köpte för en hundring på CDON.se och det känns faktiskt rätt autentiskt. För att spela TV-spel på PC behöver man dock en emulator (emulerar spel-systemet) och spel-roms (i princip artificiella spelkasetter).

Spelroms: http://www.rom-world.com/

Emulatorer: http://www.emulator-zone.com/

Anime

Film är mycket tacksammare än spel. Efter 5 år är de inte förlorade för evigt utan har mycket längre livstid. Däremot finns problemet med utländsk film, som anime, att många av dem inte släpps utanför ursprungslandet eller i alla fall inte i Sverige. Dessa går då alltså inte att få tag på i butiker. Som tur är för oss som vill se anime som inte släppts utanför Japan är att det finns så kallade ”fansubbers” som gör bland annat engelska undertexter till anime. Dessa är ofta mycket vanliga på torrentidor som thepiratebay osv. men vill man ha de lite mer ovanliga titlarna kan det ta stopp där. Det finns hur som helst andra att vända sig till:

Tokyo Toshokan är, som de uttrycker sig, ”A BitTorrent Library for Japanese Media” och där finner du mycket som annars kan vara småkrpngligt att få tag på. – http://tokyotosho.com/

TV-Serier (icke-anime)

Asiatiska TV-serier är absolut inte jättepopulärt i Sverige. Jag vet inte om det kanske går att hitta någon engelsk utgåva av någon större serie i nåon välsorterad butik men generellt finns det inte alls i här. Då får man antingen vända sig till import eller nedladdning. Samma sak gäller såklart här som för anime: mycket släpps inte alls utanför ursprungslandet. Men lugn! Även i det här fallet finns ofta ”fansubbers” som gör serierna tillgängliga för dig på engelska.

Tokyo Toshokan har japanska serier. http://tokyotosho.com/

Den största och häftigaste sidan för området är D-Addicts. Här finns massor av mysiga saker. Det taraldrig slut – http://www.d-addicts.com/

Hm, ja det var väl det. Mer kanske kommer senare vid något tillfälle. Hoppas att du kollar in något av det här, speciellt om du vanligtvis inte håller på med något sånt här. Zai Jian!

Annonser

Slut på Gundam, slut på kul

Visst är det alltid roligt när man totalt sugs in i något man håller på med? När man läser en bok eller ser en TV-serie till exempel. Jag älskar det, den ultimata verklighetsflykten. Det känns som att man lever i den värld det berättas om. Verkligheten känns som något tillfälligt och man återvänder tillbaka till sin egen lilla värld vid tillfälle.

Jag har just sett klart Gundam SEED och Gundam SEED Destiny. Två animeserier på 50 avsnitt var. Det har känts precis som jag beskrev det i tidigare stycke, helt underbart. Men nu, nu när det är slut, känns det tomt. Bara tomt. Nu när det är slut kommer jag ihåg, varje gång känns det ju faktiskt såhär. Varje gång en riktigt, riktigt bra serie tar slut. Så vad gör jag nu? Tja, precis vad jag skulle försöka göra om min fru som jag inte har skulle lämna mig: gå vidare. Men precis som i fallet där min fru som jag inte har lämnar mig kan det bli svårt. Jag vill ha fler avsnitt. Jag vill inte släppa taget.

Hur som helst kan jag varmt rekommendera Gundam SEED till vem som helst som inte tycker att han/hon är för häftig för en smaskig mecha-serie. Gundam SEED Destiny är inte lika bra, den är bra men inte jättebra, däremot slukar man den av bara farten när begäret på mer efter första serien slår in.

gundam_seed_2_10242

Serierna handlar om hur mänskligheten i framtiden skapar så kallade ”coordinators” vilka är genmodifierade människor, supermänniskor. Dessa bor främst i rymdstationen som kallas PLANT. Osämjan mellan ”naturals”, vanliga människor, och ”coordinators” frodas. Avundsjuka och girighet leder, som alltid, till krig. Huvudpersonerna är ett parti ungdomar som av en slump hamnar ombord på ett krigsskepp. Det som följer denna utgångspunkt kan närmast beskrivas som en orgie av robotar, rymdskepp, laserkanoner mixat tillsammans med en hel del drama och moraliska dilemman.

/Spluffen

Animerecension: DearS

Halvdan Chobitsklon med sexistiska rymdisar lyckas vara smårolig, men inte mer.

År: 2004

Genre: romans, ecchi, sci-fi, komedi

Antal avsnitt: 12

Här är alltså Spluffens allra första animerecension. Håll till godo.

Har du sett Chobits? Då kan du i princip handlingen i DearS. Kille hittar naken tjej utomhus, hon kan inte prata och han tar hem henne till sin lägenhet.

För ungefär ett år sedan kraschade ett skepp fullt med rymdvarelser, DearS, på jorden. Rymdvarelser som nästan alla ser ut som jättesnygga mänskliga tonårstjejer. Precis där, ungefär 13 sekunder in i första avsnittet, började jag inse att den här serien nog inte skulle vara den bästa jag sett hittills.

Vår kära protagonist, Ikuhara Takeya, är inte särskilt fascinerad av rymdvarelserna och förstår inte riktigt varför alla killar på hans skola verkar älska dessa ”DearS”. En dag på väg hem från skolan stöter Takeya ihop med en naken flicka som endast kan prata ett för Takeya okänt språk. Han tar i alla fall med henne hem till sig och ger henne kläder att ha på sig. Ren, vilket Takeya döpt sin nyfunna DearS till, lär sig snabbt att tala det hela blir ett än större mysterium när Ren bestämt hävdar att hon är Takeyas slav och att han är hennes mästare.

Hela handlingen känns redan från början löjlig och krystad vilket visar sig hålla i ända till det inte helt oförväntade slutet. Efter tre avsnitt känns det redan som jag vet vad som kommer att hända i slutet. Jag fortsätter att titta i hopp om att det senare ska ta fart men det gör det inte. Något som gör det hela uthärdligt och stundtals även riktigt kul är de sanslösa skämten som egentligen är väldigt smaklösa. Ibland säger Ren så otroligt skumma saker att det är helt omöjligt att inte dra på smilbanden. Takeya blir dessutom hela tiden trakasserad på olika sätt, mest sexuellt. Detta är oftast inte roligt alls men ibland kommer det så oväntat att man bara måste tycka det är kul.

Miu och Ren, två människoliknande rymdvarlser som kallas DearS.

Miu och Ren, två människoliknande rymdvarlser som kallas DearS.

I serien finns en hel del personligheter. Den kanske mest färgstarka är Takeyas lärare Mitsuka som mest kan liknas vid en nymfoman. Allt hon hör tolkar hon på ett sexuellt sätt, hon låter eleverna läsa sexnoveller på engelskan och klär av under lektionerna. Dessutom tar hon hela tiden på alla. Andra karaktärer som Miu, en annan DearS, och Neneko, Takeyas barndomsvän, drar alla ett strå till den inte alldeles för höga stacken ‘DearS’. Faktum är att karaktärsutbudet är en av de få saker serien gör bra. Det finns en karaktär för allt och inga känns direkt överflödiga eller alldeles för tråkiga.

Det är inte direkt någon ful serie, animationerna fungerar och är helt ok även om de inte direkt är något att hänga i julgranen. Karaktärsdesignen kan dock ifrågasättas då den ganska ofta inte bara känns smaklös utan också leder till att jag får intrycket av att jag ser en tredje klassens hentai.

Allt som allt är DearS en okej anime. Inte mer och inte mindre, bara okej. Jag hade småroligt när jag såg den och tack vare det korta antalet avsnitt hinner den inte bli allt för tjatig utan är helt klart sebar. Jag rekommenderar inte direkt någon att se den här men om det någon dag regnar väldigt, väldigt mycket tycker jag att du borde överväga det.

Plus: Det finns en del bra karaktärer, animationerna är ok, ibland ganska rolig.

Minus: Ful design, dålig handling, överdrivet sexistiskt med dåliga sexskämt.

Betyg: 5/10

5av10

Enter the Spluffen

Det första inlägget i Spluffens blogg. Jag hör folket jubla. ”Ska man skaffa en blogg tro?” tänkte jag och skaffade mig en blogg. Tidigare har jag bloggat en del på Loading.se samt Gamereactor.se under alias SinkadusMew2 respektive Stektanudlar. Det kändes väl sådär och jag har mycket hellre en alldeles egen blogg, så här är jag nu! Hej. Filip heter jag. Du kan läsa om mig under fliken ”Om Spluffen”.

Innehållet i bloggen kommer högst troligt att bestå av 80% Anime/TV-spel men jag ska försöka knöka in en del litteratur och film med eftersom jag tycker faktiskt att de båda konstformerna förtjänar, minst, lika mycket uppmärksamhet. Anledningen till den nalkande överreprentationen av Anime/TV-spel jag siar om är att just de två underhållningsformerna är så otroligt lättillgängliga, speciellt anime. Det är bara att sätta sig i 20 minuter och sedan gå om man ska göra något annat. En film tar ju minst en och en halv timme att se och en bok måste man, eller i alla fall jag (gillar inte riktigt ordet ”man” i sådana sammanhang) , komma in i på ett helt annat sätt. Andra TV-serier, live action, är ju trots allt, om än med längre avsnitt, också lättillgängliga men å andra sidan har de ofta ett mycket större antal avsnitt. Bra asiatiska sådana är dessutom väldigt krångliga att få tag på med engelsk text eftersom den västerländska målgruppen är minst sagt liten.

hejhå

Kommunistdiktaturen i Kina har satt käppar i hjulet för den kinesiska kulturens utveckling. Bild tagen av mig janurai 2007 på Tian'anmen Square i Beijing.

Trots detta ska jag göra allt jag kan för att färdigställa en saftig artikel om kinesisk litteratur som jag hoppas kunna tillfredsställa i alla fall någon intresserad själ som råkar titta förbi. Hoppas också kunna tipsa om en del film och musik från asien. Främst musik på japanska och kinesiska (Taiwan) men hoppas även komma över en del koreansk, thailändsk och musik från kinesiska fastlandet, alltså inte Hong Kong eller Taiwan.

Det var det för ikväll. Jag hoppas att jag väckte ett intresse hos någon. Hej!

/Spluffen